Här kommer jag Lars!

Det där med internet på bussen var väl till en början en av de större besvikelserna dagen bjudit på.
Men skam den som ger sig.
Efter att ha samtalat i luren i ca en och en halv timme tog jag åter upp das computer och cocktail här sitter jag nu och klickar för fullt.

Så vänner, som ni säkert förstår är jag nu på väg från regn, blonda singelkvinnor och backar. Siktet är inställt på Cloetta center, Gränden, Koreall Koreall, och allt annat som staden af Lars Winnerbäck har att erbjuda.
Denna man spelar för övrigt trumhinnorna av mig precis nu. :) Saknar Lkpg

Men nu låter jag lite väl munter måste jag säga. För dagen kära ni har hittills varit allt annat än bra.

Det fanns vissa saker som min packning var tvungen att innehålla. Detta var min kylda vatten, borste samt mina ringar.
Men det var mer än vad hjärnkapaciteten kunde hantera. Synd.
Allt annat krims krams fick självklart en speciell plats.

Dagen började med att jag personifierade uttrycket " Att svettas som en gris"
Bokstavligen.

Färden till skolan med 78 pannor övervikt tog såväl på krafterna som psyket.

Med håret och kläderna slickat som en katt anlände vi tillslut till sal D409.eller dylikt.
Tråkigt nog nötte jag stjärten och hjärnan konstant i tre timmar för att inse att : Nemen Elin, hah, det här förstod du ju ingenting av! Ironiskt nog så börjar det te sig som en liten trend.



Färden begav sig därefter i trevligt sällskap ner till resecentrum. God bless att det inte är större än....aa..än, det är.!



Emma o Larry skulle också besöka vänner och bekanta.

Sen hamnade iallafall jag och min godispåse på bussen. Man sitter som en liten prinsessa i Bus4you´s stolar.
Och med denna gratis marknadsföring hoppas jag såklart få diverse rabatter, varma måltider och kaffe på resterande bussresor.

Studierna prioriteras ej.

Väl hemma på Hjortronv.2 väntar släkt och familj. Dock är anledningen till att de befinner sig där inte jag.
Men jag förväntar mig ett jäkla brak plakat med välkommen hem när jag kliver av bussen.

Brursan firas leeeijte sent , men paket är ju alltid välkommet, eller hur Martin?!

Hoppas jag kommer ihåg hur man pratar där hemma..har ju faktiskt varit borta en heeel månad!;P
höhöh! Eller är jag en nu Pau***e?!

Iallafall vill jag avsluta med att tacka Johanna och Loveeisa för dagens goda gärningar. Ni vet vad det gäller ladies!

Och såhär kan det gå när man har tråkigt.



15 minuter till avstigning


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0