Brain and rain
Jag har kommit fram till att jag lider av mitt livs första depression. Skit. Höstdepression it is!
Beror det kanske på att det har regnat från det att jag satte foten här efter sommarlovet?
Är det förskylningen, och bristen på träning, som sätter sina spår?
Eller har det något att göra med det ligger en liten tentajäkel bakom krönet?
Ja inte vet jag, men lite spännande är det iaf.
För nu kan det ju barrra bli bättre!
Och, mina vänner, det ser redan ljusare ut!
Härliga taco/utgångs/bakverk/mys-planer med mina breudar hägrar inför helgen.
OCH så har jag sett till att dyka upp i uppväxtens stad till nästa helg, vilket inte heller är fy skam efter en dryg månads frånvaro. Måste erkänna att jag saknar mina östgötar ordentligt nu.
Så gör mig icke besviken!!
höhö
